Igår var min ätardag och jag kan lätt konstatera att maten var bara skit. Mat lyste överhuvudtaget mest med sin frånvaro och ersättes med en massa goja. Kalorimässigt var det nog inte så farligt trots två kalas och lite gott till melodifestivalen, men näringsmässigt var det en katastrof. Idag drog jag mig upp tillbaka på banan med undantag för en bit äppelpaj med vaniljsås och ett kex. Ah.
När kvällen kom tog jag itu med veckans sista träningspass. Efter att ha degat i dagarna tre hade jag ändå ingen motivation alls och jag tror det var på grund av den dåliga maten som det kändes som att energinivån låg under minusstrecket. Träningen gick väl sådär. Jag gjorde det jag skulle, gjorde till och med några ökningar. Problemet var att glädjen uteblev. Det här har by far varit mitt favorit träningspass men inte ens det fick mig att känna den där genuina träningsglädjen. Jag vill bara att det skulle vara över. Lite bättre kändes det då jag såg att jag gjort av med nästan 500 kcal på en dryg timme, men ändå inte lika bra som de andra gångerna jag gjort passet.
Väl hemma igen hällde jag in en proteinshake, en riskaka och en till bauttaportion räksallad. Nu känns energinivån återställd.
En ätardag är något jag känner att jag behöver, men också då borde jag se till att få i mig tillräckligt med riktig mat också, förutom godsakerna. Hellre ett högt kaloriintag än för låga makro. I alla fall om jag ska träna samma dag eller följande. Effekterna av dålig föda sitter i förvånansvärt länge och kan effektivt förstöra också den mest ivrigas motivation.
För att förbereda för det jag vill ska bli en bättre matvecka har jag igen foodprepat lite, gjort en stor skål sallad och kokat en omgång med ägg. Jag saknar tiden då min familj höll sig med hönsgård. Så mycket ägg som det går åt så hade det definitivt lönat sig..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar