Tystnad råder..

Här är tyst igen, men det är bara för att det händer så himla mycket nu, både i den positiva och i den negativa kategorin. Vad gäller den positiva kategorin så återkommer jag om ca en vecka. I´m so excited, ou I just can´t hide it... la la lala..
                                         

Ett annorlunda dygn i Stockholm

Det här blir en snabbspolning av veckoslutet i Stockholm.

Tillsammans med ett 60-tal kollegor åkte vi plåtburk (Viking Grace - usch vad jag ogillar!) över till grannlandet. Vi åt buffé på båten men slapp trängas där till frukost - den fick vi på hotellet där vi skulle sova. 

Dagen spenderade jag och en av arbetskompisarna med att hälsa på djuren på skansen. Det är alltid roligt, och det är med skräckblandad förtjusning man kollar på krokodiler, hajar och ormar. Vid spindlarna drar jag gränsen och springer förbi med händerna för ögonen. Dock tycker jag att någon borde lära skansens inneboende lite hyfs..

Inte särskilt ivriga typer, de bara sov fastän de fick gäster. 

De här hornförsedda typerna kunde inte heller uppföra sig. Min kamera fotar två bilder i serie och ni ser ju vad den ena typen tog sig för genast jag hann ta den ena bilden.. 

ja.. dom här är ju inte särskilt generade de heller..

Nåväl, efter att nästan ha traskat slut fötterna på skansen tog vi oss sedan tillbaka till hotellet med djurgårdsfärjan till gamla stan och gick via några butiker där vi inte köpte ett jota. Det finfina hotellet låg vid Stureplan. 

Sedan var det dags att klämma in fötterna i klackskorna och ta sig till resans höjdpunkt. Dinnershow i Golden Hits. Det var god mat, härlig stämning och skitbra show! Här tänker jag inte berätta desto mer ingående - istället rekommenderar jag att varenda kotte åker dit och upplever det själva. Så himla kul! Dagen avslutades inte sämre då man fick dansa bort natten till alla tänkbara årgångars musik i genren "schlager och svensktopp".  Åk till Golden Hits, jag kommer också gärna med som sällskap!

När söndagen kom kändes det som att fötterna sprungit maraton och huvudet var kanske heller inte i toppskick. Det var inte det piggaste gänget som åkte hem efter bara ett fåtal timmar sömn, men desto flera timmar av skratt och hålligång. När flyget hem var försenat med en timme kändes det oöverkomligt och egen säng var alldeles sällsynt saknad. Men fastän måndagen var lite tung så var det verkligen värt! Golden Hits - det var INTE sista gången vi sågs!

Den goda cirkeln

Läser igenom senaste inlägg och känner att det kändes lite negativt, vilket det då för stunden också var. Det har gått ett veckoslut sedan dess, med mycket sömn, och genast känner jag mig som en ny människa. Sömn och en kräftskiva, balsam för själen - ni vet. 

Senaste tiden har som sagt varit lite stressig och kommer så fortsätta vara, men så länge man ändå hinner med sin sömn behöver lite stress inte vara en dålig sak. Jobbet har varit kaotiskt, men det pågående projektet har gett mig nya utmaningar och uppgifter, ansvar och en hel del övertid. Övertiden har jag ändå inte lidit av det minsta för för tillfället älskar jag utmaningarna jobbet hämtar. Jag känner att det här är möjligheten jag väntat på och jag får se alla skeden av en utvecklingsprocess. Att trivas med sina arbetsuppgifter ännu mer än tidigare gör att det inte tar emot det minsta att fara till jobbet, vilket är en otroligt härlig känsla. 

Att jag lätt fastnar på jobbet nu gör att fritiden blir lite mera knapp. Förståss har det lite gått ut över träningen, men jag kämpar på. Låt oss säga att allt resande påverkat mer än bara lite. Nu drog jag efter andan och tänkte att det ska bli så skönt med en vanlig vardag igen - samtidigt som det slår mig att det är marknadsvecka nu. Hur jag än tänker att jag inte ska fara dit mer än en snabb sväng så slutar det lika varje år, där hänger man två kvällar i rad och får inget klokt gjort. 

Desto mer klokt har jag försökt uträtta idag istället. Småstädat i huset, lagat mat, bakat bröd, styrketränat i 1,5h samt packat en liten väska för morgondagens kurs i storstaden. Nu njuter jag med ändan i soffan, funderar på att tända ljusen OCH sätta mig med näsan i en bok. Känns som att jag är värd det. Vissa dagar liksom bara rullar på. Mycket gjort på jobbet -> nöjd tjej åker till gymmet av bara farten -> nöjd efter bra träning -> glatt iväg till butiken för att veckohandla bra mat -> lagar bra mat hela veckan -> nöjd över bra matval och pigg av samma anledning -> allmänt välmående -> presterar bättre både i jobb och fritid. Den goda cirkeln. 

Sanslösa dagar

Trött är ordet som bäst beskriver mig just nu. Trött och på autopilot. Det har varit två roliga veckoslut, men också lite tunga. Sömn är något som prioriterats bort nästan helt och det börjar kännas nu! 

Resa, jobba, resa, jobba. Resa med jobbet. jobba lite till. Det är ungefär så de senaste veckorna har sett ut. Jag har inte hunnit läsa en endaste en blogg på ett par veckor, än mindre skriva i en blogg. 

Men tiderna blir bättre. Nästa veckoslut ska jag SOVA och sedan satsa att på att komma fast med allting annat också. Men jag lever i alla fall, alltid något ^^.

Lite reseskildring ska jag hinna med också. Träningsbloggen verkar ha blivit en reseblogg. Men jag tränar nog mellan varven också!

En paus i vardagen

Jahh! Arbetsveckan var slut för den här gången igen. Imorgon tänker jag stiga ombord på en plåtburk och åka över till söderhavsön en sväng. Datorn får högaktningsfullt stanna hemma, och telefonens batteri ska få en chans att klara mer än 12h innan det dör.. 

Jestas vad skönt det ska bli med en minisemester, fastän det bara är två veckor sedan sommarsemestern. Fast är det normalt att det jag ser mest fram emot är frukosten på båten på vägen dit......? Orsaken kan vara att jag senast då jag åt frukost på en båt var synnerligen nyförlovad <3 

Nästa vecka ser ni mig här åter, då jag klagar över att jag ätit för mycket och förstört den fantastiska förra veckans 1 kg viktnedgång. See ya!

Garmin Vivosmart aktivitetsarmband - något slags recension

I början av sommaren köpte jag en ny träningspryl som motiverare: ett aktivitetsarmband. Det är en Garmin som är väldigt smart, men också klagar den en himla massa. Sådan husse sådan hund, tänker ni nu.. 

Saker den gör är att räkna steg, sätta upp stegmål, räkna kaloriförbrukning enligt rörelse, mäta sömn, visa meddelanden och samtal från telefonen, visa klocka o.s.v. I början motiverade den massor då jag absolut ville klara stegmålen varje dag, men efterhand får jag väl erkänna att jag inte orkade spendera mina dagar med att gå. Det är lite trist att den inte räknar andra aktiviteter än gång och löpning. Troligtvis beror det väl på rekommendationen att man utöver annan träning borde gå ett visst antal steg per dag. Som stillasittande kontorsråtta känns det ändå relativt orealistiskt. Om man startar en aktivitet och har pulsband på (medföljer inte men alla garmins pulsband funkar) räknar den ändå förbrända kalorier och i appen kan man mata in att man t.ex. styrketränat.

En gång per timme ska man upp och röra på sig, annars klagar den "Rör på dig" för att hålla igång metabolismen. Detta sporrar ofta, det är bra med en påminnelse om att man suttit för länge. Även här kommer det dock in lite realism - t.ex på jobbet krävs ganska många varv fram och tillbaka i korridoren för att den ska anse att man rört sig tillräckligt. En sådan motionsrunda en gång i timmen är säkert hälsosam men också lite slöseri av arbetstid. Då man just varit ut och springa, hunnit duscha och fortfarande sitter och flämtar lite tungt och den skriker "rör på dig" så är det ofta nära att den skulle få röra på sig utan mig..den bryyyr ju sej inte om hur mycket jag än rört på mig under dagen, en gång i timmen ska man upp och hoppa i alla fall. Och nej, det hjälper inte att skaka på armen heller...

Den fungerar lite som en pulsklocka och jag gillar att den är vattentät och att den visar om något händer i telefonen så länge den är på hyfsat kort avtånd (bra i gymmet, under cykelturer o.s.v. då man inte vill ha telefonen på sig eller lätt får upp den ur fickan). Ofta sporrar den till rörelse och det är intressant att ibland kunna följa upp sin sömnkvalitet. Nackdelarna är att den ibland är jävligt irriterande (i synnerhet om den väcker mig på morgonen, eller då den säger "Rör på dig" efter att man just traskat 21000 steg i Tallinn. Med tanke på avståndet till havet hade jag inte vågat, vattentät eller inte!!) och att den är en kratta på att mäta avstånd. Avståndet mäts enligt steglängd*stegantal och blir riktigt stolligt om man inte går i vanlig promenadtakt med standardiserad steglängd. GPS-klockan är mer exakt men tyvärr har den mycket sämre batteritid. Bäst är de som ett komplement till varann, med man orkar ju inte släpa på två klockor. Eftersom jag inte behöver så exakt uppföljning utan bara en tränignskompis som lite håller koll på mig så har GPS-klockan nog blivit att ligga i en låda nu. 

Summa summarum: Kul grej men nödvändig? Inte egentligen. Om man vill ha ett aktivitetsarmband tror jag ändå att det här är ett bra val. Många funktioner och ett snyggt och vattentätt armband som sitter väldigt bekvämt. 

Forneldarna

Årets forneldar blev lite annorlunda än normalt. Eftersom vi hade program på söndagmorgon så var det inte tal om att festa till det något, så vi fick hitta på något lugnare program.

Vi kom på idén att för omväxlingsskull åka till Hangö för att kolla på en brasa eller två och av ett misstag såg vi att vattentornet var öppet för besökare. Utan desto större eftertanke åkte vi upp i vattentornet, vilket var en superb idé. Förutom fin utsikt, solnedgång, forneldar, månbrygga och en hög med kryssningsfartyg fick vi se ett skapligt fyrverkeri som på första parkett. Hangö har absolut sina ljusa sidor, även i mörknet!

En inte helt vanlig söndag

20 km varav 17 km över en stor jäkla potatisåker. Ungefär så kändes veckans sista träningspass. Att släpa två bilar till föräldrahemmet då jag och sambon skulle åt olika håll på kvällen kändes onödigt så jag slängde in min gamla velociped (cykel) i bakluckan istället. På så vis fick min cykel också en välbehövd tvätt och lite service. 

Den arma vägen jag cyklade längs är bara i så himla bedrövligt skick. Där den var som allra värsta skumppade det så hårt och så länge att det kändes som att jag miste synen för en kort stund. Väldigt obehagligt vill jag påstå. Bortsett från det var det ändå en riktigt skön hemfärd, fastän jag tror att jag hellre kommer stå än sitta på sadelstol imorgon på jobbet. 

Jag lär dessutom ha haft tur, just efter att jag åkt iväg hade där kommit en rejäl regnskur, och vägen kantades av grymma åskmoln hela vägen, men jag kom hem torrskodd. Cykel är nog ett underskattat fortskaffningsmedel.

Innan hemfärden avlade jag ett besök till Maan maut, närmatsmarknad eller vad man nu bör kalla det, i Fiskars. En riktigt bedrövlig historia. Få försäljningsstånd och inga speciella produkter eller erbjudanden, i alla fall inget som lockade mig förutom en burk havtornsgelé. I anslutning till Maan maut skulle det också vara en handarbetsmarknad, som var nära på lika bedrövlig. Enda höjdpunkten var en söt amigurumi-orm, nu vet jag vad jag själv ska pyssla ihop under årets mörka höstkvällar då handarbetsivern kickar in. Den som vill kan här se en amigurumi-kanin jag knåpade ihop för ett par år sedan.  Nu hör man åskan mullra på avstånd och regnet vräker ner. Det är den bästa känslan att krypa ihop i soffhörnet nu, nöjd efter en riktigt bra träningsvecka. Hoppas ni andra också haft en riktigt bra dag och vecka! 

Rivstart!

Min känsla från i måndags har hållit i sig, jag är fortfarande taggad till tusen. Veckan har hittills gått så superbra att jag nästan spricker lite av stolthet. 

Inte en nypa tillsatt socker har tagit sig in i mitt brödinkast, undantaget 1 msk honung i 1 kopp té (ljuset på bordet var inte tänt..). Inte särskilt mycket bröd heller för den delen. Kanske borde övergå till att prata om protein-inkast.. Det har varit snålt med kalorier och enbart mat av hälsosammaste sort. Mycket bra mat, för vem orkar gå omkring och vara hungrig jänt? Idag har jag "syndat" och ätit en hemlagad pizza på tortillabröd och en massa malet kött. Mitt samvete är tamigtusan rent som snö. 

Det verkar också som att det enda som behövs för att motivera mig till att träna är att äta bra. Om jag ätit bra är det så roligt att förbättra räkneappens siffror lite till genom kaloriavdrag för träning. Om jag tränat vill jag o andra sidan äta så hälsosamt som möjligt för att inte förstöra träningspasset jag just slitit igenom. En mycket god cirkel vill jag påstå. 

Antal tränade timmar den här veckan är hittills 4, en bra blandning av styrketräning och lättare konditionsträning. Man ska inte riva igång för hårt heller, sjukdomar undanbedes! Dessutom kunde jag knappt gå tisdag-torsdag p.g.a. grym träningsvärk i vaderna. Fy fan för träningsvärk i vaderna, det gör så himla ont, i synnerhet att stiga upp ur sängen på morgonen och försöka börja gå!

Nu är jag så illa däran så jag till och med förbjudit min mamma att baka tills vi far och hälsa på på söndag. Dessutom har jag erbjudit mig att laga maten.. I'm back people! 

50 nyanser av lila

Ny iver att blogga kräver en ny design, utseende spelar ju roll. Efter några nya gråa hår hittade jag ett program i macen som jag klarade av att laga en header i. Mina kunskaper på området har tidigare varit på nivån PAINT. Det är också orsaken till kaoset som rått här sedan igår, sorry. Jag började leka och det blev kaos, sen hade jag inte tid att rätt till kaoset. Herrijestas vad det går åt tid bara man börjar peta i layouten.. aja, nu får det troligtvis duga för en stund. 

Vad tycker ni? Yay or Nay?

Upplevelsesemester

Hela Miniland

Jag nämnde i föregående inlägg att min sommarsemester har varit och farit, och vilken upplevelsesemester det har varit!
Under min första semestervecka fick England ytterligare ett besök. Där fick stegmätaren huvudvärk av allt räknande medan jag och fästmannen stegade mellan otal turistattraktioner och kanske en klädbutik eller sju...

Bland de nordiska länderna hade ABBA turné

Huvudpunkten för resan var ett dagsbesök i Legoland i Windsor. Vi släppte loss våra inre barn totalt och hade en svinkul dag. Och vilken detaljrikedom sedan. En vacker dag vill jag fara igen men några små i släptåg, för barn var det verkligen uttänkt så in i det sista.

Vill. Ha. En. Egen. Legogiraff!

En liten, liten del av nöjesfältet

De sista två veckorna har jag njutit av lugn och vackert sommarväder som kom till sist. Det såg verkligt illa ut för solblekt hår, fräknar och bikinränder, men tack vare min goda timing så ordnade det sig också. En hel del tid har jag spenderat genom att krascha i kompisars sommarstugor. Mellan varven har jag hunnit pröva på SUP paddling. Skakigt men riktigt roligt var det, och det kändes nog av lite följande dag. Jag hann också åka vattenskoter för första gången i mitt liv och flyga av fanskapet vilket definitivt kändes följande dag.. Paddla vanlig kajak blev också gjort för första gången på ca 15 år. Lugnet, tystnaden, friheten..




Vad annat kan man säga än att man nu börjar känna sig klar för höst efter en såhär händelserik och härlig semester. Hösten ger mig alltid en fräscha känsla av nystart. Förr var det bokplast och ny skolväska, nu är det mera frisk, sval morgonluft, nya ljus (som jag ändå bränner alldeles för sällan, men jag vill gärna låta mig själv tro att jag är typen som bränner ljus med en stor balja té i nävarna). Jag gillar sol och sommar, men innerst inne är jag ett höstbarn.

Förklaringar

För första gången på länge känner jag mig taggad på att blogga igen. Kanske börjar ni igen se mig mera i svängen igen. 

Jag fick en släng av kalla fötter i våras. Jag som hållit min blogg lite semi-anonym i många år började plötsligt höra om flertalet bekanta som läser. Det dumma är att jag skämdes över att skriva en blogg om bara träning och vikt. Liksom - vad tror jag att jag är? De facto vet jag att det finns de som läser för att de hoppas på att jag ska misslyckas i min kamp mot (med?) min kropp, men jag kan ju inte låta bli att skriva bara för att de inte ska ha något att roa sig åt. Dessutom vill jag tro att flertalet läser av genuint intresse och/eller välvilja.

Förutom de kalla fötterna så har jag haft en jobbig vår, ja också sommar. Ärligt talat har det här varit det tyngsta året psykiskt under mina snart 27 år. Av anledningar jag inte vill gå ut med här hade jag under våren flera månaders totalt träningsförbud. De månaderna räckte till för att sparka ut mig ur en bra rutin. Förutom avsaknaden på rutin har jag psykiskt mått riktigt värdelöst, och alla som känner mig vet att det är första ingrediensen till tröst- och smygätande. 

Oftast då en vikt- och träningsblogg går i stå är det på grund av att skribenten kommit ur kurs, tyvärr var det så också för mig. Det här pissiga året har förutom x-antal gråa hår gett mig 8 kg åter. De 8 kg:na får mig att känna mig som en flodhäst, vissa dagar vill jag knappt visa mig bland folk. Andra dagar drar jag glatt på mig bikinin och kan inte bry mig mindre. MEN de dåliga dagarna finns där (och leder till ytterligare tröstätande) och det irriterar mig något alldeles otroligt. Förnuftsmässigt vet jag att jag fortfarande är otroligt långt ifrån den jag varit, men ändå står hjärnspökena där. Jag borde inte skämmas över mina kilon, men det gör jag ändå. Dels för att jag via bloggen "skrutit" om hur duktig jag varit. Know what, jag är inte så duktig. Det är ju bara det att det är de positiva sakerna man oftast väljer att skriva om. 

Idag känns ändå som att jag haft ett genombrott. Matmässigt har jag levt hela min två veckors semester som att det var den sista dagen jag får mat, och har siktat på att börja ett bättre och hälsosammare leverne på måndag då jobbet igen börjar. No shit - börja på måndag, hört den förut anyone? Men, idag har faktiskt varit en bra dag. Tidigare var bloggen närmast ett verktyg för att hålla mig på banan, förhoppningsvis så också den här gången. 

En sak som jag tror att har bidragit till att jag vill blogga igen är att mitt tilltörnade självförtroende fått en liten knuff i rätt riktning under ledigheten. En av de bidragande faktorena var att en vän drog mig med till Model Lab i Åbo, ni vet, orsaken till alla nya profilbilder på fejjan senaste tiden. Det mest speciella med den här dagen var att deras kameror inte lade till 5 kg, snarare drog de bort 10 kg. Antingen det, eller så är jag faktiskt inte så gräsligt stor och fladdrig som jag vissa dagar intalar mig själv. Det finns mycket kvar att göra, och perfekt kommer jag aldrig bli, men att se att resultatet av fotograferingen överraskade mig själv och var riktigt hälsosamt för hjärnkontoret. Eftersom jag är nöjd med bilderna så passar jag på att spamma alla tillgängliga sociala medier - bloggen inget undantag. (Och så får de som tycker jag är en självgod ragata lite vatten på kvarnen också - samtidigt som de kan få glädjas åt mitt misslyckande senaste halvår. Den får jag bjuda på ˆˆ). Jo, en sak till - om ni ännu troget har kvar mig på era läslistor så blir jag väldigt glad över kvarlämnade spår, det är roligare att blogga då. Jag ska också försöka bli bättre på att kommentera i alla de miljonerna bloggar jag läser. :) många löften här idag... hjälp.. 

Just nu:

Störigt stolt över konditionen som klarade 5km jogg trots motvind deluxe och mer än en månads totalt träningsuppehåll. 

Tog ett par minuters "paus" vid "djungelgymmet" längs spånbanan för lite armpressar och dips och fortsatte sedan springa. Satan i gatan vad skönt att svettas lite igen, och fasen vad nöjd jag är att jag kom iväg trots stormvindarna. Undrar förresten hur mycket protein det finns i sand, känns som att jag tuggade i mig ett kilo eller två.. 

Det mest förvånande är att jag valde löpspåret framom gymmet. Det brukar vara gymmet jag saknar men nu har jag längtat efter att snöra på löptossorna i flera veckor. Gymmet lockar i ärlighetens namn inte det minsta, men jag är värd att feelisträna en månad nu. Bara göra det jag vill, när jag vill. För tillfället vill jag inte planera och heller inte bli nertyngd av måsten. Träningsglädje och livsglädje!

Utrustning för vinterjogg

"Jag kan inte ge mig ut och jogga idag för det är för halt/mörkt/kallt!"

Jag har sett till att skaffa sådan utrustning att det börjar vara svårt för mig att hitta på en fungerande ursäkt för att slippa springa, i all fall med undantag för kyla kring -20 och då det regnar småspik. Löpning är som känt inte riktigt min favoritgren men vissa dagar överraskar och löplusten kan faktiskt finnas där. Idag var faktiskt en sådan dag och det var med glädje jag letade upp allt som kunde behövas för en löptur en slaskig och skithal kväll i januari. Förståss är mina prylar inget man måste ha, men för mig som inte är något stor fan av löpning så är det viktigt att göra det så bekvämt och smidigt som möjligt.

Absolut viktigast för mig är mina Icebug-tossor som jag köpte i höstas. Fantastiskt bekväm och garanterat halkfri sko. Tack vare att jag pinnat på rätt så bra med löpningen under hösten så klarar mina benhinnor nu av en sko med lite mindre stördämpning också. Dessutom har de goretex yta så det gör inget fast man trampar i vattenpölar nu som då. Värda sin vikt i guld!

Lager på lager-klädsel är något jag blivit riktigt skicklig på om jag får säga det själv. Med en underskjorta i merinoull och en fleecetröja under den tunn-tunna löparjackan mår jag gott också i några minusgrader. På benen använder jag Ullmax vintertights som är helt underbara. Har också en variant från Soc men de ger inte efter en endaste millimeter och har svindålig passform. I princip ser jag ut som en vandrande ullmaxreklam..

Julgubben har två år i rad hämtat användbara prylar för vinterjogg. En pannlampa ifjol och i år en smäcker reflexväst. En julklapp till mig själv, som jag letat efter med ljus och lykta en längre tid, hittade jag i H&M. En tunn mössa med hål för hästsvansen. Hålls på plats så mycket bättre än en vanlig mössa. Jag har alldeles för känsliga öron för att springa utan mössa i finsk klimat från typ augusti framåt.. Så en bandana runt halsen ännu som går att t.ex. dra upp över huvudet vid behov, typ då snålblåst pinar på vid strandkanten som senast.. Sedan är jag minsann fit for fight mot det mesta moder natur kan hitta på. 

För tillfället gillar jag nästan mer att springa på vintern än på sommaren. Man slipper i alla fall ha för varmt! Det finns inga dåliga väder....