Experimentdags

Sedan förkylningen däckade mig i söndags har jag haft väldigt dålig aptit och inte känt mig ordentligt hungrig en gång. Inte idealiskt alls för kroppen behöver mat för att må bra (och för bestående förändringar..återkommer)! Igår hade jag till och med lite stegring, var rätt eländig och hade helst levt på luft, alternativt choklad. Valde det senare. 

Men idag är en ny dag. Lagom till lunch var jag hungrig som en varg, för första gången denna vecka. Jag gick och sökte en matportion från en lunchrestaurang, av flera orsaker. 1. Jag lagade ingen mat kvällen innan på grund av noll aptit. 2. Jag vill ogärna sitta och snora och hosta som en tok där en massa andra människor äter. 3. Butiken låg för långt borta. Lösning: take away och gömma sig i kafferummet. Väl igenom salladsförrätten var jag så sugen på varm mat så ni anar inte. När jag öppnade styroxlådan möttes jag av...en halv portion fisk och 3-4 portioner potatis. Eller ja, det var såklart en portion alltsammans men med 5 potatisar och max 100 g fisk? Och så typ en dl sås. Resultat: All fisk slukad, lite petat i såsen och 4 orörda potatisar. 

Det jag försöker säga är att jag typ hela eftermiddagen gick och tänkte på mat. Inte så där att jag var jättehungrig men jag planerade ändå för att ställa mig i köket så fort jag kommit hem. Bestämde mig för att provköra broccoligratäng som Vicki gett recept på i sin blogg. Bör tilläggas att jag egentligen inte alls gillar broccoli. På något vis blev jag ändå lockad att prova, men det kan utöver att det såg och lät gott ut ha något att göra med att jag denna vecka skriver kostdagbok till tidigare nämnda PT. Efter att ha överräckt gårdagens sorgliga ursäkt till matintag så känns det liksom bättre att idag komma dragande med något "snäppet" hälsosammare. Broccoligratängen kommer kanske inte upp på min "10 godaste rätter någonsin-lista" men var absolut ätbar. Lite för rinnig då jag överskattade det där med en liten, liten skvätt matlagningsgrädde och hällde i about en halv burk - alltså en dl, och dessutom underskattade mängden salt i fetaost. Och jag är en salt-junkie så om jag tycker något är saltigt så är det Saltigt med stort S. Hur som helst, definitivt något jag kommer prova på flera gånger. Fast jag inte gillar broccoli. Konstigt..

När jag ändå var i farten så ville jag också prova på ett recept som jag hittade i mina enorma pappershögar som jag städade upp för en vecka sedan. Jag skulle väldigt gärna ge cred till den blogg jag snodde receptet ifrån men jag har tyvärr inte en susning om var det skulle ha varit. Receptet kan ju ha drunknat i högen redan för två år sedan.. 

Det blev en chokladpudding med hallon som var alldeles otrooligt god. Och inte i bemärkelsen "oj det här är såå hälsosamt och därmed gott" utan riktigt genuint jättegott. 

1 Hårdvispad äggvita i vilken man vispar ner 1/2 dl  kvarg, 2 tsk kakao, 1 halv mosad banan, 1 tsk honung och 1 msk jordnötssmör. Lite hallon ovanpå och Tadaaa. About 270 kcal och 16g protein om min lite snabba uträkning stämmer. Lagom kvällsgottis/mellanmål. Prova! Men lämna inte bort hallonen, det var nog de som gav pricken på i:et. 

En sådan chokladpudding och en lagom cheesy chick lit till sällskap så känns tillvaron genast lite drägligare trots täppt näsa och whiskybasso-röst. Winning!

Träning v. 36

Måndag: Styrketräning, helkropp med pulshöjare 75 minuter

Tisdag: Intervaller på löpband 45 minuter  + rörlighetsträning 15 minuter

Onsdag: Vila (Fysio)

Torsdag: Vila

Fredag: Styrketräning helkropp 60 minuter

Lördag: Skogspromenad 60 minuter

Söndag: Vila (ofrivillig)

Totalt: 4 timmar 25 minuter

Planen för lördag var egentligen att ge mig iväg och springa, men då familjen ville på skogspromenad så valde jag sällskap framom ensamhet med tanken att springa på söndag istället. Tji fick jag, halsen var som ett rivjärn direkt då jag vaknade på morgonen. Tillbringade istället stordelen av dagen i köket där jag tillredde kycklinggryta med en himla massa vitlök och vitaminer från en mängd grönsaker och dessutom en rejäl hög med bröd. Husmoderligt.

Splizzeria

Varning för ett fullkomligt osponsorerat reklaminlägg. Varför? För jag kom till pizza-heaven i lördags.

Ibland blir ju suget efter pizza sådär abnormt stort och då finns det få andra lösningar än att äta pizza. Under en liten shoppingrunda (köpte bara en rosa eltandbordte och ett par tygtossor) provade jag på en ny pizzeria i Salo. Jag blev så positivt överraskad så jag liksom inte kan sluta tänka på den där maten. 

Dela din pizza, antingen två olika halvor med olika fyllningar, eller en halv pizza + en sallad eller förståss bara sallad. Samma fyllningar kunde väljas till salladerna som till pizzorna. Fina råvaror, sjukt gott, inte så flottigt. Jag åt pizza och kände efteråt att jag ätit något fräscht. Pizza utan dåligt samvete? Ja tack, i alla fall nån gång ibland. Och salladen, i synnerhet kycklingen var alldeles gudomligt god. Åh. Nu blev jag hungrig igen!

Priset dessutom lägre än i de flesta andra pizzerior. Ska jag hitta något negativt så skulle de väl då vara att det är väldigt svårt att säga beställningen "splizzalaatti".. Ska man synda kan man ju i alla fall göra det lite extra gott och lyxigt :) 

En bildhög från föregående vecka

För att bloggen ska komma ur sin torka. Ett fullständigt onödigt kollage med bilder från förra veckan. 

Som nämnts köpte jag lite produkter från Cocovi i samband med crossfit-tävlingarna. Bland annat kom jag hem med Chia-frön. Den första gelen jag gjorde blev alldeles för stampig då jag missberäknade hur mycket vatten de små rackarna kan absorbera, men det gick ändå att äta tillsammans med kvarg-yoghurtblandning och färsk frukt. En liten klick mixades också ner i Smoothien jag gjorde en annan dag. Jag hade aldrig trott att jag skulle bli en sådan där smoothieälskare, men plötsligt hitttar jag mig själv i köket, var och varannan dag med en stavmixer i handen. Gott och lättkonsumerat. 

Men, än har jag inte hittat något riktigt lyckat sätt att tillreda chia-fröna. Eftersom jag vet att här bland läsarna finns personer med betydligt mycket bättre kunskap i det än jag så ser jag fram emot goda recept i kommentarsfältet nedan. Tack på förhand! ;) 

Lyxen i vardagen kom bland annat av ett efterlängtat besök i frisörsalongen. Ut ur Kronans fräscha salong kom jag lite blondare, med okluvna toppar och ett moln av väldoft omkring mig. Från frissan hann jag som snabbast hem en sväng innan jag drog iväg på styrelsesupé till en lokal restaurang. Underbart vackra upplägg och till största del lyckad mat. Tyvärr föll varmrätten, och då i synnerhet såsen, inte mig i smaken.

Sist men inte minst. Kokos. Kokos. Jag har blivit störtförälskad i kokos (med undantag för kokosvatten). Kokosflingor återfinns på mina smoothien, i mina smoothien. I stekpannan huserar kokosolja, liksom i vissa bakverk. Raw-barer med smak av kokos. Proteinbarer med kokos. Kokos, kokos.. Köpte till och med ett helt naturligt Schampoo från Delitukku som doftar kokos. Nämnde jag att jag tidigare ogillade kokos i samtliga former - även doften? 

Midsommar

Midsommar för min del var lugn och i goda vänners och familjs sällskap. En gul regnrock från -78 var dagsoutfiten, för midsommarstången skulle upp om det så regnade småspik. Vilket det i princip gjorde från det att vi började tills dessa att vi var klara.. Väl under tak inne i grillstugan började solen förståss skina. Strunt i det, midsommarstången kom upp och var i mitt tycke till och med riktigt fin! 

Mellan varven snodde jag ihop en krans till granntösen och fäste några blommor i hårspänne-format i min egen kalufs. Småtjejerna ska ju ha blommor i håret.. Efterrätten, som blev en succe syns på bilden längst ner i hörnet. Citron-Apelsin sorbet med en hög färggrann frukt, toppat med en skvätt jordgubbscider.

Lite mölkkyspel och frisk luft, god mat och umgänge. Sedan var jag så trött så jag somnade som ett litet barn i mitt gamla rosa rum. Utmärkt!

Veckan som gått - träning v. 22

Måndag: Vila

Tisdag: Vila / Massage

Onsdag: Shopping ~10 timmar

Torsdag: Vila

Fredag: Promenad 45 min

Lördag: Shopping 2 timmar

Söndag: Cykling 17 km, 1 timme 15 minuter

Shit vad lat hon varit, tänker ni nu. Jag nickar och säger "javisst, men det var - typ - meningen". Idag (måndag) kör en ny period med nytt träningsprogram igång igen, men innan dess fick jag en återhämtningsvecka då jag i pricip fick träna vad jag ville, om jag ville. Samtidigt hade jag en jädra massa att göra. Shopping inte en träningsform? Jodå - när jag shoppar är det nog det. Vi (jag och mamsen) gick allvarligt konstant i i alla fall 8 av 10 timmar och som bevis fick jag ont i benhinnorna. Hade sett fram emot en löptur på torsdag men risken för inflammationer och "såinihelveteontibenhinnorna" fick mig att avstå. Istället bad jag (läs: gnällde tills han gav upp) min sambo att cykla med mig till mina föräldrar på söndagen. 17 km krokig och krånglig sandväg. Utmärkt återhämtningsaktivitet i nya kläder och perfekt cykeltemperaur. Det var ganska underbart faktiskt. När jag funderade på att också cykla samma väg hem tillbaka fick jag dock under bestämda former ge efter för sambons önskan om bilskjuts (skjutsen hem var överenskommen redan innan jag fick honom att cykla mot målet..) men det var nog lika så bra. Sadelstolen på jobbet är alldeles tillräckligt obekväm redan som det är.. 

Shortsen ligger ännu i skåpet och väntar på ännu varmare dagar, men tröjan kom till användning. Har letat efter en löp/cykeltröja i evigheter. Finally found one!

Och ja - det blev shopping två dagar och nej jag är inte gjord av pengar. På lördag gick jag bara nuts i Punnitse&Säästä och köpte utöver det en hallmatta. Annars var jag enbart smakråd. Punnitse&Säästä är ju bara för bra förresten. Blev en påse lördagsgodis i form av nötter och torkad frukt (jaja - lite chokladöverdrag var det väl också..), kokosflingor för framtida kockerier och vaniljpulver.  Kändes som en förbättring mot mycket av den värdelösa mat jag ätit under veckan. Utan träning verkar jag ha svårt att komma ihåg att äta nyttigt.

Behöver jag säga att jag nu ser fram emot ett tufft träningspass i gymmet. Coming up, om bara några timmar!

Ett nytt rekord - eller två

Här ligger en glad men rätt så utmattad tjej, i soffan och pustar. Utmattad av att ha suttit i solen och druckit en Pepsi Max, utmattad av att ha ätit en megaportion mat. Utmattad av alla de orsakerna på grund av att på löpdaten med Vicki ha mattat ut mig på spånbanan i Dragsvik innan. Betydligt lättare bana än den nära föräldrahemmet så det gick också avsevärt mycket bättre. Såpass mycket bättre att jag kammade hem ett distansrekord - sprang 5,5 km i ett sträck, och så ett tidsrekord för i år då jag höll mig joggande i över 40 minuter utan paus. Ärligt talat kunde jag kanske ha fortsatt lite ännu, men då det började kännas i mina känsliga fötter tyckte jag det fick vara bra för idag. 3 km promenad på det så var jag nog hyfsat trött i kroppen. 

Och vilket härligt väder sen! Bara det att kunna springa i korta shorts och topp, visserligen med en skavande nyckel intryckt i sportbehån (inför lag om nyckelfickor i träningskläder - NU!) och vattenflaskan kastad i skogskanten (behöver skaffa nytt vattenbälte). Eller ja - vatten utblandat med världens vidrigaste recoverypulver för att jag inbillar mig att det kan minska vätskesamlingar i mina händer och fötter. 

Fan vad stolt jag är över mig själv, och vilken vinst med tanke på hur länge jag kämpade för att kunna jogga en kilometer. Varje litet framsteg i löpningen gör mig lite lycklig faktiskt. För tre år sedan orkade jag springa mellan 3 lyktstolpar, nu funderar jag helt allvarligt på att delta i ett kvartsmaraton i höst - med ambitionen att springa hela sträckan. Jo just det, jag hatar att springa. Eller gör jag? 

Som synnerligen ointressant bonus - innan ett löppass, i synnerhet i det här sällskapet, behövs energi. Mellanmål. Ville egentligen bara igen ge en motreaktion på all den perfekt upplagda maten i träningsbloggarna, igen en gång. Hos mig är det mer regel än undantag att det ser alldeles förjäkligt ut. I det här fallet en smulande krockskada till kalkonsmörgås som intogs på stående fot i jobbets korridorer. Smulor överallt. Förlåt. 

Dadelnougat

Dadelnougaten som jag kallar den blev en fullkomlig succé i lördags. De gick åt i rasande fart och också barnen gillade skarpt!

Här kommer receptet på härligheten!

1 dl hela dadlar
2 msk kokosolja
~1/2 dl hela hasselnötter
1,5 msk kakao
1 krm vaniljpulver / vaniljsocker
Mörk choklad

Till garnering t.ex.
kokosflingor

Börja med att rosta hasselnötterna i ugnen i 30 min på 100 grader. Då lossar skalen lätt bara man gnuggar mellan t.ex. hushållspapper ( i det här skedet hade jag skal runt halva golvet - gör det ovanför diskhon!). Mixa sedan hasselnötterna, och fortsätt mixa ner dadlar samt resten. Enligt det ursprungliga receptet (någon veckotidning..?) skulle det vara 1 dl hasselnötter, men jag tyckte det blev för mycket och minskade ner mängden. Det blir en ganska lite sats så har man en normalstor mixer borde allt rymmas i på en gång. På bilden ovan har jag gjort dubbelsats. En sats ger ca. 15 små bitar på ca 4x2x0,5cm. När smeten är ihopblandad kan man klämma ut den till en platta mellan bakplåtspapper för i det här skedet är det en ganska flottig historia på grund av att kokosoljan blir flytande av värmen av behandlingen i mixern. Jag fixade till en rektangelformad bit som jag sedan skar till sneda bitar efter att den kallnat en stund i kylen.

Som pricken över i smälte jag sedan mörk choklad som jag doppade bitarna i. Temperera chokladen så blir den blank och fin när den stelnar också (smält hälften i vattenbad eller micro, rör ner resten). Som garnering slängde jag på några kokosflingor.

Enda negativa med dehär godheterna är att de blir lite kladdiga om de står framme i rumstemperatur, i synnerhet då små fingrar sedan parkerar chokladen i panna och öron. Jag förslog att jag skulle sätta dem i disken, men de meddelade att man faktiskt tvättar små barn- inte diskar. Nähä..?

Gottis och fuskmiddag

När jag kom hem igår drog jag genast igång med bakning inför helgens leksaksparty. En av gästerna är allergisk för ägg så jag passade på att dra till med socker och smörfritt samtidigt när jag en gång lämnade bort äggen. Med undantag för det i chokladen på ytan då.. Själva degen består i alla fall av dadlar, hasselnötter, kakao, vanilj och kokosolja. Det blev supersmaskens! Ser fram emot att se vad gästerna tycker på lördag, men innan dess måste jag nog laga minst en sats till. Funderar också på om jag borde testa någon variant som skulle innehålla protein, eller bara pimpa "chokladbollarna" med dadlar.. Så gott ju!

När bakverken åkt in i kylen rusade jag iväg till gymmet, och glömde galant att jag borde ha ätit middag innan. Väl hemma igen var jag vrålhungrig och kunde omöjligt tänka mig att igen ställa mig och oreda vid köksspisen, så jag tog den genaste vägen. Kvarg med bär och lite honung, och så en smörgås med en helsikes massa ost, skinka och paprika, framför datorn där senaste säsongen av Biggest Loser från snurrade. Och så ska man ju alltid lägga upp sin mat lite extra fint så det ser snyggt ut på bild också va? I matchande finkärl och så vidare. Ärlighet varar längst, min mat ser inte alltid snygg ut.. 

Veckan som gick - kost vecka 12

Det är inte så mycket att orda om veckans mat. Mycket kvarg, kött, ägg, sallad, bär, frukt, grönsaker..som vanligt. Skillnaden var att jag blev trött på att räkna och väga precis all mat jag åt så jag tog väl en liten paus och räknade med att ha vant mig med vad och hur mycket jag ska äta per dag. Har inte slarvat medvetet men kanske varit lite ledigare än senaste tre veckor i och med att jag inte haft stenkoll.

På tisdag undvek jag tilltugg till kaffet trots att vi hade gäster genom att köpa kex jag själv tycker att är äckliga - ingen frestelse.

På onsdag hade jag en skitdag. Jag föll för godissuget efter en jobbig dag, träningen sköt jag fram till följande dag och spenderade kvällen på soffan i sällskap att för mycket sötsaker. Jag svalde känslan av misslyckande rätt fort och konstaterade att sådant händer, och planerade i samma veva den påföljande dagens konditionspass.

På lördag hade jag ätardag, åt lite snacks och gick på middagsbjudning. På söndag hade jag inte ätardag men gav ändå efter för mammas hemlagade blåbärssmulpaj med vaniljsås - vem hade inte?

Nu ska jag under v.13 återgå till stenkollen för att inte förslappas, men några dagar utan kaloriräkning är troligen hälsosamt för hjärnkontoret.

Halv 8 hos mig

En till tjejmiddag är förbi, igen en mycket, mycket rolig kväll. Gott sällskap, god mat och några glas vin - vad mer kan man begära? 

Förutom kanske en vacker ledsen blomma av obekant krogbesökare klockan 01:00? För en trevlig tjejmiddag bör ju avslutas på ett dansgolv för att bli helt komplett.. 

Veckan som gått - kost v. 11

Kort och gott en solid matvecka. Inga större utsvävningar åt något håll. En positiv grej är att jag har blivit rätt bra på att få i mig en massa protein bara genom vanlig mat så då slipper jag dricka äckliga proteinshakes så väldigt ofta. Det blir mycket kvarg, ägg, och köttprodukter. En massa fisk, mjölk och skaldjur. Passar mig dock utmärkt, till och med kvargen som jag har lärt mig smaksätta så det blir smaskens.

Onsdagen var väl enda vardagen då jag tappade kollen. Åt en liten smula godis och så en kycklingkebab som var det som fick mig att tappa kontrollen till att börja med. Jag har verkligen börjat ogilla att äta ute eftersom det då är närmast omöjligt att ens gissa värdena på maten.

Lördagen var ätardag. Satte mig i en så gott som tom del av tågvagnen, läste bok och snaskade lite, och så bara vips var jag i Åbo. Åt dessutom en hamburgartallrik och drack alldeles för mycket vin. Totalt sett tror jag faktiskt jag snarare åt för lite än för mycket ändå. På söndagen vet jag att jag åt alldeles för lite. Inget socker i och för sig, men inte så värst mycket annan mat heller. Men vad gör man då magen är i uppror? 

Kan dock lätt konstatera att det var värt det. Hade en sjuukt kul kväll! Vi skrattade, pratade, skvallrade, och i kombination med nya partyoutfitten (som hämtats under den lite väl lyckade shoppingrundan) kändes allt super. Dansade gjorde vi hela natten lång, och damp sedan hem med morgonposten runt 05:00. Det är nog tur att sådana här helger inträffar bara typ en gång på 1,5 år för ännu idag känner jag mig sliten och har någon form av nackspärr. Dumt huvud får kropen lida - har jag hört. 

En sån dag

"En sån dag, en sån heldag" som de säger i Pistvakt. 

Jag är trött ända in i märgen just nu! 

Som vanligt inleddes dagen med en kvargbytta med tillbehör innan jag glad i hågen (krhm..) åkte iväg till jobbet där jag idag trivdes lite extra länge dessutom. Några veckor stress kvar ännu innan lugnet äntligen sänker sig igen och det är dags att börja inkassera övertidsledighet.. Mot slutet av arbetsdagen fick jag ett SMS som meddelade att mina glasögon var klara så jag tog en paus och traskade efter dem.

Och vilken konstig känsla sen. Avståndsbedömning och färger måste liksom ställas in i hjärnkontoret på nytt, och jag blev nog rätt trött bara av det. Efter några timmar blev det nästan tvärtom när jag tog av mig brillorna igen. T.ex. blev all svart text mycket svartare med glasögon och jag tyckte att raka ytor lutade till först. Så spännande hur bra hjärnan är på att kompensera svagheter, och vänja sig. Någon timme senare hade ju hjärnan redan förstått att den inte längre behöver vända på bilderna så mycket så nu står bordet nog relativt rakt igen. Svammel svammel.

Efter arbetsdag och övertid pilade jag iväg till min fysioterapeut som fick äran att säga "vad var det jag sa", för det var ju han som gav mig order om att gå till en optiker fastän jag ivrigt hävdade att min syn var perfekt.. 

Från fysion gick färden via matdagboken och hem för att fixa ihop middag. När jag såg mängden jag laddat upp på min tortilla kunde jag inte låta bli att undra om det var min uttröttade hjärna eller trötta ögon som måttat tokigt - men hur sjutton hade jag tänkt lyckas vika ihop den där högen? 

Tro det eller ej. Jag lyckades vika ihop den och äta den, men vackert var det inte. 

Medan jag lagade mat började det kännas som ett oöverstigligt hinder att ta sig till gymmet för träning en fjärde dag i rad. Åter igen fick jag en spark i baken, så jag smaskade i mig de sista tuggorna av maten, drog på träningskläderna ( som förresten redan sitter lite, lite bättre ) och åkte iväg för benpass. 

Konstigt hur man kan vara så trött, sliten och allmänt eländig, men ändå få en massa energi bara man stiger innanför dörrarna i gymmet. Passet blev riktigt bra, ökade till och med lite här och lite där. Nästan 400 kcal borta igen för att kompensera för avstickaren till kebabstället på lunchpausen... Note to self: medtag alltid matlåda. 

Efter allt detta kom jag hem, slängde mig på golvet för nåt slags halvhjärtad stretch innan jag kunde släpa mig till köket och tillreda kvällsmål för att sedan släppa ner mig i soffan, mer död än levande. Godnatt..

Turn it around

Som nämndes gjorde min motivation en liten djupdykning. Jag gnällde lite med en kompis som tyckte jag skulle ta en vilodag och typ byka kläder istället (det är något jag jämt gnäller om att inte hinna göra..). Sedan gnällde jag lite med Vicki, mest i hopp om samma förslag. Tji fick jag. Rådet löd: ny vecka, nya tag, pys iväg ut på en promenad/länk istället. Eftersom hon förmodligen är den enda person jag faktiskt försöker mitt bästa för att lyda så tog jag till mig rådet och snörde på mina slitna gamla Asics (måste skaffa nya!). Vädret var dessutom underbart och det var lämpliga +3 grader.

När jag var lagom långt hemifrån slog vädret plötsligt om och det började spöregna. Jag tänkte först vända om, men eftersom jag redan travat 2 km av tilltänkta 5 så tyckte jag att den där ena kilometern hit eller dit inte skulle göra så mycket till eller från, dessutom var jag redan sjöblöt så jag fortsatte. Sanningen att säga var jag nära att ge upp och ringa efter skjuts, men det var för blött för att våga ta fram telefonen. Konstigt nog var det ett varmt regn, så det var rätt skönt ändå, men efter några kilometer i blöta skor.. Nu fick jag dessutom veta att min nya mascara håller vad den lovar också vad gäller regn och svett. Inte en fläck av runnen mascara. Sensai by Kanebo 38 ºC. Så jäkla bra!

Väl hemma efter 5 km ( 500m uppvärmning, 1,5 km jogg, 500 m gång, 2 km jogg, 500 m nedvarvning) kände jag mig som en dränkt katt, knäppte en selfie och dök sedan in i duschen med en jäkla fart. Väl inbäddad i min fleece-fake-onepiece och med magen full med en jäkla massa mat känns livet mest bara underbart. Trött i både kropp och själ, friskluftsförgiftad och proppmätt. 

Sannerligen proppmätt. För att komma upp i rätt kaloriantal åt jag först en portion torsk med sallad och fetaost, för att ens orka börja med mitt planerade matexperiment. Experimentet blev plattfall så jag landade istället i soffan med en portion kvarg med blåbär, honung och kokosflingor samt en smörgås. Sen var jag uppe i mitt dagliga intag och magen var glad och nöjd. 

Hejhej motivationen - vad trevligt att du inte blev borta så länge! 

Veckan som gick - kost

Motivationen var inte nära på lika hög som veckan innan men jag kämpade på hyfsat. Lite färre perfekta matdagar men jag höll mig nog inom de tilltänkta värdena något sånär. Lite mera godis har slunkit ner och ätardagen var minsann en tvättäkta sådan. Jag har heller inte räknat kalorier så mycket under veckan eftersom jag två gånger ätit lunch ute. Trots det verkar vågen visa på -0,8kg sedan förra måndagen! Det är inte fyskam även om det fortfarande är +0,5 sedan jag vägde in mig vid projektets start. I veckan jublade jag lite över att ha verkat omfördela lite centimetrar också, men nu är jag inte lika säker längre.. kanske, kanske inte. Jag är säkert lite svullen av förklarliga skäl nu, så det kan också vara det som spökar. Hoppas..

Jag är glad åt gångerna jag tackade nej till godsaker, och lite irriterad på gångerna jag inte gjorde det. Tror dock att antalet nej var större. Tycker överhuvudtaget att jag redan efter tre veckor känner minskat sötsug och att det söta inte längre är lika självklart i vardagen. Jag ifrågasätter helt enkelt det jag äter mer. 

Och jag blir mer och mer förbannad på alla kommentarer om vad jag äter. Senast var det att jag saltade ägget på brödet, medan jag i följande mening borde ha använt mer smör istället för att ge smak. Wtf? Behöver jag tillägga att jag inte direkt strävar efter den kroppen uttalandet kom från.. Suck.. ge bara fan i min mat - OK? Det finns en, och endast en, person jag har gett lov att lägga sig i vad jag äter! I synnerhet då det inte ens är av omtanke utan mer "jag är bäst och kan allt och vet allt - anda". 

Det var också tur för mig att båda inplanerade kalasen landade på samma dag sist och slutligen. Jag hade bävat för att sluta i ett frosseri två dagar, nu räckte en, och jag tycker jag skötte det hur bra som helst egentligen. 

Nej, nu har jag svamlat klart. Sammanfattat: OK matvecka - kan bli bättre.

Vikten av mat och motivation

Igår var min ätardag och jag kan lätt konstatera att maten var bara skit. Mat lyste överhuvudtaget mest med sin frånvaro och ersättes med en massa goja. Kalorimässigt var det nog inte så farligt trots två kalas och lite gott till melodifestivalen, men näringsmässigt var det en katastrof. Idag drog jag mig upp tillbaka på banan med undantag för en bit äppelpaj med vaniljsås och ett kex. Ah. 

När kvällen kom tog jag itu med veckans sista träningspass. Efter att ha degat i dagarna tre hade jag ändå ingen motivation alls och jag tror det var på grund av den dåliga maten som det kändes som att energinivån låg under minusstrecket. Träningen gick väl sådär. Jag gjorde det jag skulle, gjorde till och med några ökningar. Problemet var att glädjen uteblev. Det här har by far varit mitt favorit träningspass men inte ens det fick mig att känna den där genuina träningsglädjen. Jag vill bara att det skulle vara över. Lite bättre kändes det då jag såg att jag gjort av med nästan 500 kcal på en dryg timme, men ändå inte lika bra som de andra gångerna jag gjort passet.

Väl hemma igen hällde jag in en proteinshake, en riskaka och en till bauttaportion räksallad. Nu känns energinivån återställd.

En ätardag är något jag känner att jag behöver, men också då borde jag se till att få i mig tillräckligt med riktig mat också, förutom godsakerna. Hellre ett högt kaloriintag än för låga makro. I alla fall om jag ska träna samma dag eller följande. Effekterna av dålig föda sitter i förvånansvärt länge och kan effektivt förstöra också den mest ivrigas motivation.

För att förbereda för det jag vill ska bli en bättre matvecka har jag igen foodprepat lite, gjort en stor skål sallad och kokat en omgång med ägg. Jag saknar tiden då min familj höll sig med hönsgård. Så mycket ägg som det går åt så hade det definitivt lönat sig..  

Blah blah blah

Just då jag började jubla lite över att se små resultat åt rätt håll så börjar kroppen bråka. Gårdagens promenad var sviiintung, hela kroppen gjorde ont och när jag kom hem frös jag som bara vad och mådde lite illa. Illamåendet har idag övergått i magknip. Mår inte direkt jättedåligt, men känner mig lite konstig, så det blir att flytta fram det sista inplanerade träningspasset för veckan. Småsurt, men jag hinner ännu! Det är viktigt att komma ihåg att vila då kroppen säger till.

Maten går okej. Inte lika bra som förra veckan med ändå ok. Små snedsteg här och där. 20 g lakrits i tisdags, en halv bit pannkaka med sylt och grädde på torsdag och en bit vit choklad idag. Inte särskilt farliga snedsteg alltså (men i min dumma hjärna stör det mig lite ändå, fokuserar ändå på alla de gånger jag tackat nej!). Idag väljer jag att fredagsmysa med en hemlagad biff av yttrefile med hemlagad klyftpotatis (skulle ta bild men var för hungrig..) och som kvällsmål tror jag det blir kvarg med bär och lite honung. Chips och choklad, släng er i väggen, för det där är en oslagbar kombo! I alla fall är det vad jag intalar mig själv just nu, för allvarligt, varför ska chokladsuget vara som störst då man mår lite dåligt och behöver möjligast bra mat för att må bättre? Korkade hjärnkontor..

Imorgon infaller i alla fall äta-vad-jag-vill-dag nummer två. Ska bland annat utnyttja det då jag går på barnkalas. (Sön)dagens hjälte, min gudson, blir hela 4 år! Innan kalaset ska jag gå på jakt. Glasögonjakt. Jag ska leta tills jag antingen stupar eller faktiskt hittar det perfekta paret. 

Första fusket

Jag fuskade igår. Jag avvek från min planerade kost.

Fastlagsbullar!?

No-no. Det är ju inte ens särskilt gott. Däremot storsyndade jag och åt en hel laku! 20 gram. Fasansfulla snedsteg en tilltänkt sockerfri dag.. eller inte.

Var så trött på allt som hette fastlag innan arbetsdagens slut så jag inte velat gå ens nära något inom ämnet under resten av dagen. De jomsade allvarligt på om fastlag, bullar, mandelmassa, sylt osv. osv. på radion, heeeela dagen. Varför sånt hallå om en bulla? Nyhetstorka deluxe?

Foodgasm

Igår var lugnt sagt en lite småbråd dag. Vilken tur att en stor del av programmet medgav att bara chilla under tiden som mina fötter fick bad, massage och allmän ompyssling. Mina fötter är som babyrumpor! Framme i hangö slängde jag in ett mellanmål för att överleva tills jag skulle hinna hem och laga mat. Väl hemma märkte jag att de tilltänkt upptinade räkorna låg kvar i frysen, synnerligen oupptinade. Att tina dem skulle ta en timme så jag tog mig helt enkelt till gymmet för benpass innan middag istället. Innan jag var hemma från träning var klockan 22.00 och jag hungrig som en varg. Middagen blev alltså nattmat, men jisses vad gott det var. Hade på skoj köpt marinerade räkor, faktiskt med riktigt bra innehållsförteckning trots marinaden, noll kolhydrater. Ohhhhh vad gott! Hungern och den sena timmen kan ha inverkat men jag njöt verkligen. Så gott, riktig måndagslyx! Alltså pirkkas frysta räkor i dill- och citronmarinad, påsen syns i bakgrunden.

Åt så jag var åttkantig innan jag stöp i säng. Kunde till och med somna fastän jag var så mätt. Fast med tanke på mina så otroligt slutpumpade ben var det kanske inte så konstigt ändå. Att tvätta ansiktet var en utmaning då benen bara darrade som asplöv.. 

Veckan som gick - kost v.9

Om jag tycker veckan träningsmässigt gick bra så gick nog kosten ännu bättre. De flesta dagar fyllde jag alla staplar och landade kalorimängden nästan exakt vid målsiffor. 

Måndag var innan jag började min nya kostrutin så då sjönk väl i ärlighetens namn lite choklad också, men efter det följde fyra perfekta socker- och godisfria dagar. Jag var proppmätt typ helatiden, för 1700 kcal i hälsosam proteinrik mat är för mig, som levt på stort underskott så länge, en hiskelig massa mat. För att inte tala om det där halvkilot grönsaker, frukt och bär man borde få i sig varje dag. Mängden mat höll dock sockersuget borta väldigt bra och jag är stolt över de gånger jag tackat nej till frestelser. De där kanelbullarna på kaffebordet i fredags för att ge exempel. För att slippa frestas undvek jag kafferummet helt, men sedan hämtade en kollega av ren vänlighet en kvarbliven bulle till mitt rum. Jag tackade men lade också ett nej framför. Fick en synnerligen förvånad blick och några ord om att gå för långt. Snälla, hacka inte på de som väljer bort onyttigheter om de äter riktig mat 5-6 gånger per dag i rejäla mängder. Att i vardagen välja bort sådant är inte ohälsosamt - tvärtom!

När lördagen kom var det min ätardag, eller som jag också kallar det, vila från lifesum-dag. (Lifesum, tidigare shapeup, är appen som jag använder som hjälpmedel för att räkna kalorier och makronutrienter.) En dag då jag inte räknar varken gram eller kalorier och äter det jag vill. Åt väl faktiskt lite av allt men upplever inte att jag svullade. På bara fyra dagar verkade jag ha lärt mig skilja på gottsug och hunger så då det vankades kaffe med fastlagsbulle kände jag mig hungrig och åt ett mellanmål innan. Efter det smakade endast en halv fastlagsbulle innan jag var nöjd och kunde lägga bort den andra halvan (hade skurit den före för jag misstänkte att det kunde gå så). Sedan rörde jag heller inte kexen för jag var mätt. När kvällen kom och det var dags för mellomys fungerade samma taktik lite mindre bra, men jag stillade inte heller då hungern med onyttigheter vilket för mig är en vinst i sig. 

Summa summarum åt jag mycket mera onyttigheter än under resten av veckan men blev ändå inte stinn, svullen och seg så som efter förra veckoslutet. Måndagens vikt visade också hela 1,5 kg mindre än efter det förra veckoslutets svull. 

Söndagen var väl dagen jag oroat mig mest för. Tänkte att sockerbegäret skulle vara enormt efter lördagen men det var det faktiskt inte. Kände snarare att jag ätit nog dagen innan. Förutom honungen i morgontét och sockret i ketshup var dagen helt sockerfri. Kände mig lite som stålkvinnan då jag tackade nej till bullen som hörde till kaffet på teatern vi gick på, men det var egentligen inte särskilt svårt. Torra, massproducerade bullar är inget för mig, men ofta äter man ju en ändå, sådär av bara farten för att alla andra gör det. För övrigt var jag väl så sur på teatern, som jag tyckte var enbart blaha, att jag inte ens ville ha deras bullar.. 

En matvecka jag verkligen kan vara nöjd med. Nu börjar nästa vecka - förhoppningsvis går den lika bra!