onsdag 19 mars 2014

Sista chansen

De sista under- och överkroppspassen i det här träningsprogrammet är nu utförda. Eftersom det var sista chansen så gjorde jag möjligast mycket ökningar och är faktiskt rätt nöjd med skillnaden mellan pass 1 och 5!

Den största skillnaden ligger nog i plankorna. Första gången jag träffade min PT klagade jag över att inte orka ens en planka i en minut. Det blev det första träningsmålet och en planka på en minut knäppte jag faktiskt redan under första överkroppspasset, 100% med viljans makt. 

Nu, fem veckor senare, firade jag att ha klarat två plankor på 1 minut var efter varandra. När jag firat klart var det dags för den tredje och plötsligt hade jag klarat tre stycken på raken av bara farten. Så, den här träningsrutinen avslutades med stil, uppfyllda mål och en mycket nöjd tjej! 

Ett helkroppspass till, sedan säger jag hejdå till aerob muskeluthållighetsträning för en tid i alla fall, och siktar mot nya utmaningar. 

Ett tips om plankan förresten som jag nyligen läst nånstans: I plankan som är en väldigt tung övning jobbar din core, som också kämpar med i alla styrkeövningar. Gör alltså plankan till sist, med de sista krafterna, för annars kanske coren inte orkar ge allt det stöd som behövs i de andra övningarna om man gjort slut på krafterna i ett tidigt skede av träningspasset. 

3 kommentarer:

  1. Bra utveckling! Alltid kul när det går framåt :)
    Sv: Skönt! Hihi, pt-träffar brukar ju vara effektiva! Ibland blir jag trött av att se andra kämpa med sina pt:s, haha ;) Hoppas att du fick en bra helg också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det - men utan utveckling hade man väl lagt sig i en hög på golvet och lipat och bara gett upp för länge sedan :D

      Radera
    2. Obs - lipat i bemärkelsen stortjuta, gråta.

      Radera