torsdag 2 februari 2017

Tröttma

Före barn hade man verkligen ingen aning om hur trött man kunde bli. Vi har ett barn som vanligtvis sover bra och efter två trasselnätter är jag helt kaputt. Hur de med dåliga nattsovare överlever månader går över mitt förstånd..

Jag kommer från en minut till följande inte ihåg vad jag höll på att göra, i vanliga fall är minnet i alla fall några minuter längre. Helt vimsig o ändå bara kan jag inte sova på dagen, inte fast vad! Underligt..



Det suger att vara trött, men allt har sin silverlining. Den här dagens? Nu är det helt berättigat att provsmaka lördagens kladdkakemuffins. Två gånger. Och istället för att göra något klokt medan baby sover kan man låta rumpan vara tung i världens skönaste fåtölj, i mys-skenet i Rebeckas rum. Man behöver inte vara duktig och hurtig riktigt alla dagar.. 




tisdag 31 januari 2017

1 månad


Ett av inläggen som blivit borta var om Rebecka då hon blev en månad. Det är tre månader gammalt men jag vill ändå publicera det, om inte annat så för att för egen del ha det i arkivet. 

____________________

Om tiden som gravid såhär i backspegeln gick fort så har den senaste månaden gått grymt fort. Vår lilla unge är redan en månad gammal! 



Hon är mestadels nöjd och har sovit bra sedan start. Jag kan ärligt säga att det har varit 3 nätter då jag ansett att vi sovit dåligt. Oftast somnar hon kring 23, äter en gång kring 2 och är då också vaken halvtimme-timme. Sedan sover vi till 6 då det är dags för följande matpaus på halvtimme-timme. Jag brukar försöka stiga upp 8 men hon kan sen sova till 9-10. Inget att klaga över alltså! 

I bilen slocknar hon alltid så det är hyfsat lätt att röra sig, bara man kommer iväg hemifrån. Barnvagnen är hon inte helt övertygad om o sover sällan djupt där men det funkar. 

Hon äter bra, har gått upp 300g/vecka de senaste två veckorna. I måndags var hon 4080g och 54 cm. +720g och 4 cm sedan födelsen alltså. 

Jag helammar vilket jag är lycklig över, var orolig över att inte kunna. Nackdelen är att hon ofta får upp mjölk i näsan som gör henne täppt (orsak till 2 av 3 trassliga nätter, en tror jag berodde på magknip..) men annars är det oftast smidigt att amma. Konstigt att jag skriver detta nu, för bara några dagar sedan var jag så slut på ammandet då det gjorde ont så jag gärna hade gett upp.. Men ibland får man bara stå ut en kväll/natt så känns de igen bättre nästa dag. Salvan i mammalådan är guld värd! 

Tösen gillar redan babygymmet och kan ligga o titta på sakerna lääänge. På mage lyfter hon huvudet jättefint. Favoritsaken är helt klart ett rosa bi och en elefantskallra. Den senaste gången gillade hon nästan badet också. Däremot hatar hon näsfridan och att inte få mat alldeles jättegenast hon vaknat, oberoende av om hon sovit en kvart eller fyra timmar. 


Jag kan inte komma ihåg hur det var att inte vara mamma. Var gjorde man av all denna kärlek (och tid)? Fina, älskade unge!  

Att ha kommit igång

Egentid hörni. Långa tider tänkte jag att jag borde ge mig iväg hemifrån själv en stund, men jag ville inte! Jag har definitivt inte skaffat barn för att nån annan ska ta hand om henne, jag bara ville inte lämna henne ur sikte för mer än en kvart! 

Så kom ändå stunden då gymmet började ropa på mig. Jag älskar att träna. Eller ja, jag älskar känslan efter att ha tränat är kanske mer rätt. Visst tränar jag hemma också men det är i gymmet framstegen görs och feelisen finns. För att komma igång bokade jag in mig med Vicki som var min tränare för ett par år sedan. Träningsglädjen, som är min prio 1 lååångt före utseende och vikt o.s.v., började genast återvända. 


Först tvingade jag mig ur huset medan mommo vaktade bebis, men tredje gången gillt gick det bättre. Nu börjar jag gilla mina barnfria 2h per vecka. Mer än så behövs inte just nu och bara tanken på att nån gång i framtiden ha henne borta över natten gör mig blek.  

En gång per vecka tränar jag nu i gymmet, en form av cirkelträning i princip. Utöver det har jag ett hemmaträningspass och ett antal barnvagnspromenader. Det sista tar emot mest men kanske till och med jag börjar gilla promenader mer bara vårsolen börjar hitta fram och det finns mer än typ 3 ljusa timmar per dag. Så är alltså planen och jag ser fram emot nästa gympass redan nu! 


I fredags då vi traskade till och från familjecafé var det ljuvligt promenadväder. Spring, was that you? 


fredag 27 januari 2017

Gruff!

När man undrar varför statistiken fortsatt ligger still på bloggen då jag äntligen skärpt mej och bloggat mer. Sen ser man att blogger-appen glatt låtit bli att publicera mina inlägg.... 😡

torsdag 19 januari 2017

4 månader

Tiden verkligen rusar, nu är liten redan fyra månader. Behagligare än tre tycker jag för nu slipper jag se henne få sprutor. (De vid tre gick för övrigt bra bortsett från lite skrik, ingen feber eller annat skräp). 



Vi har fortsatt ha en väldigt nöjd och go tjej. Inget onödigt gnäll här inte. Hon gillar sitt babygym och en lila elefant som julgubben hämtade. Hon skiner upp som solen då pappa kommer hem. De senaste dagarna har hon börjat skratta högt om man låter henne försöka stå, benen bär inte mer än en sekund i taget men roligt är det.. Hon svänger sig på sida och är millimeter ifrån att svänga irunt. Blöjbytena blir svårare för varje dag då man helst ska hålla i sina tår. Eller ännu hellre tugga på dem. Eller riva i allt stuff på skötbordet, i synnerhet amningsinläggslådan är leksaken med stort L, tycker Rebecka. 


I söndags började vi ge smakprover vilket hon älskar o glufsar i sig med god aptit. Nu undrar jag ändå om vi måste sluta igen då hon verkar sova hemskt oroligt p.g.a. gaser. Tips kring detta mottas med tacksamhet!

De senaste dagarna har hon varit trött o tagit natt ca 21 fast hon sen vaknar titt som tätt. Oftast somnar hon för natten först 22-23 hur vi än försöker. Somnar nog snällt 19.30 men det varar bara just så länge att det igen finns energi för några timmar. I början vakade hon alltid till 01 så det går i alla fall åt rätt håll. Oftast vill hon amma en gång kring 4, ibland redan 2 och ibland kan hon sova hela natten. Hoppas vi snart kan återgå till det och att lilla magen vänjer sig vid de små små mängderna mat, för det ääääär ju så roligt när hon äter 💖

måndag 16 januari 2017

Vägen tillbaka

Nu är det dags att lämna smekmånaderna bakom sig. Sedan Rebecka kom till världen har allt handlat om henne, så som det ska vara, men nu känner jag att det är dags att ta tillbaka en del av mitt gamla jag igen. Jag har börjat snegla kärleksfullt på min gamla garderob, kollat målbild av två år gamla bilder och börjat få spring i benen. 

Jag vill bli mitt gamla jag, fast med lite bredare höfter och ännu lite slappare hud på magen. Det är ok, den kroppen har skapat något underbart. Jag drömmer inte om en modellkropp. Så länge jag kommer i min gamla jacka är jag rätt så nöjd. Det viktiga för mig är att ge ett bra exempel åt min dotter, orka leka utan att bli andfådd, orka bära in en hel massa ved i en överfull korg, laga mat lätt framåtböjd i timmar utan att få ont i ryggen.. Det är det viktiga! 

De senaste månaderna har jag varit nöjd med att inte gå upp i vikt. Bra mat och lite choklad i kombination med helamning har låtit vågen stå stilla med fyra graviditetskilon extra, och ungen mätt och nöjd. Konditionen och musklerna är en annan femma. Plankade igår och kom upp i 45 sekunder. Sisådär en minut sämre än tidigare rekord. Där står min målstolpe! 

lördag 22 oktober 2016

Barn som accessoar

Att flesta mammor klär sina barn i det de tycker är fint och gulligt är rätt självklart. Även jag. Byxor med nalle på rumpan t.ex. är hemskt gulligt medan ljusröda rosetter i kragen (eller kragar, punkt) går bort helt.


Men är det inte att gå lite för långt då en en månaders har vit dunjacka med pälskrage, fina klänningar och små låtsas-lackskor. Eller hårband så stora att huvudet knappt syns. Fina, söta kläder i all ära, men borde inte funktionalitet och bekväma kläder vara viktigast? Vissa verkar klä sina barn mer för att ha en gullig accessoar, o sen får barnen inte leka för kläderna kan bli smutsiga.. Blä, jag gillar inte. Köp en dyr Louis Vuitton istället och låt barnen få vara barn.