Berg- och dalbanan verkar vända neråt igen nu. Jag här kämpat i uppförbacke en tid känns det som. Benhinnorna har bråkat, fotbottnarna har bråkat, magen har bråkat, handleden har bråkat. Det ena har liksom avlöst det andra och jag har inte kunnat träna på nästan två veckor. Maten har väl ändå gått hyfsat och vikten är tillbaka där den var innan resa och kalastider.
Nu är jag äntligen tillbaka i gymmet igen. Eller jag kom just därifrån. Tungt, svettigt och ganska härligt. Men vart hade alla kvinnor tagit vägen? Jag var ensam med ett tjugotal män i gymmet. De enda kvinnorna inom synhåll fanns i spinningklassen, på aerobictimmen ( eller liknande skutt ) eller i receptionen. Orkaaaa..
Jag har i och för sig slarvat så mycket med konditionsträningen så jag funderar på att hoppa på ett spinningpass också så småningom. Men man borde så mycket.
MEN viktigast av allt. Jag är tillbaka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar