Jag sitter här med ett stor leende på läpparna efter att igen en gång ha konstaterat att storleken verkligen har betydelse.
Vad trodde ni jag pratade om? Naturligtvis mina nya "kontorskläder" för sommaren i storlek 38. Det känns så otroligt underbart att inte längre vara i storlek 44/46 och ofta hamna lämna snygga kläder i butiken för att storlekarna inte var stora nog. Det får vara ett avslutat kapitel, för nu förklarar jag mig själv vara en klockren 38/40 som hittar passliga kläder i de flesta vanliga klädbutiker. No more plus-avdelningar för mig. Sade jag redan att det känns bra. Jäkligt bra.
Förfärliga, hemska bild på mitt gamla jag som jag ALDRIG vill återgå till. Att se den här bilden gör mig lika illa till mods varje gång, eftersom alla känslor från då ramlar över mig som stora hus. Det dåliga självförtroendet i synnerhet, och min konstanta gnällighet som berodde på bitterheten jag kände på precis allt. Bitterheten som i mångt och mycket bottnade i min dåliga självkänsla. Bitterheten som gjorde mig avundsjuk på alla andra. Bitterheten som åt upp mig inifrån. Jag är så jävla glad, och stolt, över att inte längre vara den där personen, och få saker är så bra påminnelser som klädshopping.
Följande positiva (den bästa!) grejen är att det blir veckoslut nu, då jag får träffa både saknade vänner och släktingar. Och en stugvänlig vin"flaska". Trevligt veckoslut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar