Platt mage på två veckor?

Jag prenumererar på tidningen Fit (finsk blaska) och är allmänt imponerad av Jutta Gustafsberg sedan tidigare.* Hon har börjat skriva i den tidningen och ett träningsprogram jag tidigare sneglat på (rätt vanligt på nätet) fanns nu i en artikel i tidningen, förståss skriven av JG. 

Det är ingen "hifistely", bara 3 övningar gjorda så tunga som man klarar av utan att göra fel. 3 övningar alltså. 4-5 set med 6-8 reps. Marklyft, armhävningar och pull-ups. 

Nu har jag inte kunnat skratta på två dagar. Aj-aj-aj vilken träningsvärk jag har i magen. JG bevisar igen att hon vet vad hon pratar om. Kanske man faktiskt ser resultat på 8 veckor som tidningen lovar. 

Bara det förresten. Flesta tidningsartiklar säger typ "platt mage på två veckor". "Jasså, från vilket utgångsläge då?" tänker jag. Medan rubriker som "fastare på 8 veckor" säkert stämmer betydligt oftare. Dels är det ett synnerligen flytande begrepp dethär med "fastare" och 8 veckor är hyfsat bra tid för att kunna se ett resultat eller två. En person med säg, 30 kg övervikt, kommer inte få platt mage på två veckor med någon som helst metod på bara några veckor, men att efter två månader vara fastare är inte alls omöjligt. 

Tummen upp för den tidningen. Tycker det är intressanta artiklar och hyfsade ideal och förväntningar. I like!

Den här bilden är med för att visa hur man i alla fall INTE får platt mage på två veckor. Men det är ju så sanslöst gott. Vred i mig tre bitar dagen innan vägdag så nu sår jag snäll godta att min nedgång denna vecka på -0,2 kg är nästan lika bra som -0,5 kg som var meningen.. 

* med imponerad syftar jag mest på hennes sätt att coacha andra. Hon vet vad hon pratar om och har ett motiverande sätt att lägga fram det! Mitt ideal är inte kroppen för tävling, men jag ser upp till dem som har kouraget till att klara av det. 

När (nästan) inget går som det ska

Men shit vad usel jag blivit på att uppdatera! Beror väl på att 99% av happeningen den senaste tiden inte platsar i blogg. Jag skulle vilja påstå att livet kommit emellan allt annat. Sen har jag haft skada efter skada, sjuka närstående och annat som man bara skulle vilja slippa. 

Maten under sista tiden har inte direkt varit bra, men snarare för mager än för fet. Dåligt proteinintag innebär förlorad styrka och muskler, vilket inte alls är vad jag eftersträvar. Inte för att jag skulle ha märkt det nu när jag fått till endast ett futtigt träningspass på två hela veckor.

Motivationen är väl inte på topp direkt men idag ska ett nytt träningsprogram utprövas eftersom jag efter några månader med det gamla har tröttnat rejält. Kanske ger det skjutsen jag behöver. För att inte låta helt supernegativ måste jag väll tillägga att det klart positiva i kråksången är att jag nu verkar ligga hyfsat stabilt under BMI 25.

Sliten och trasslig. Jag i ett nötskal.

Jäkla posteljon!

Där jag bor är det mera regel än undantag att paketen inte förs till postkontoret för avhämtning om de inte ryms in genom brevluckan. Varsågod grannar, vill ni ha mina paket?

Grrrrrr! 

-30

Ingen officiell vägdag idag men jag är ändå sjukt glad över att få se de trevliga siffrorna som visar att jag gjort av med 30 hela kilon. Sen blir det bara dubbel glädje då det samma inträffar på en vägdag! Fick också jättetrevlig respons på min "framgångshistoria" igårkväll. Berättar mer i ett annat skede för nu ska jag börja förbereda inför kvällens halv åtta hos mej-middag med tjejerna! 

Höjdskräck?

En av sakerna som tagit upp min tid medan jag varit småsjuk överallt är inredning och reparationer i hemmet. Vi köpte en ny säng vilket ledde till byte av sängöverkast och tavla för att de gamla inte passade in. Jag är supernöjd, men sängen är så hög så den nästan ger mig höjdskräck.. nå, kanske inte, men hög som attan är den. Jag får sitta på sängkanten och dingla med benen, istället för på mattkanten. Nya lampor borde ännu införskaffas för de vi har blev liksom lite långt ner..

Vidare fixades en ny lampa till köket och så lappades kranen i badrummet. Nu har alla mina önskningar om att flytta sopats undan för ett långt tag framåt. Just nu trivs jag ännu lite bättre här än tidigare! 

Äntligen nedförsbacke eller raksträcka!

Berg- och dalbanan verkar vända neråt igen nu. Jag här kämpat i uppförbacke en tid känns det som. Benhinnorna har bråkat, fotbottnarna har bråkat, magen har bråkat, handleden har bråkat. Det ena har liksom avlöst det andra och jag har inte kunnat träna på nästan två veckor. Maten har väl ändå gått hyfsat och vikten är tillbaka där den var innan resa och kalastider. 

Nu är jag äntligen tillbaka i gymmet igen. Eller jag kom just därifrån. Tungt, svettigt och ganska härligt. Men vart hade alla kvinnor tagit vägen? Jag var ensam med ett tjugotal män i gymmet. De enda kvinnorna inom synhåll fanns i spinningklassen, på aerobictimmen ( eller liknande skutt ) eller i receptionen. Orkaaaa.. 

Jag har i och för sig slarvat så mycket med konditionsträningen så jag funderar på att hoppa på ett spinningpass också så småningom. Men man borde så mycket. 

MEN viktigast av allt. Jag är tillbaka! 

Klick

Klickade på "SKICKA" och sitter nu och tuggar på naglarna. Hjälp, vad har jag gjort?

Hoppas det blir bra nu, hoppas det blir bra nu...