Dagens nonsens

Käre du som bestämmer över världen,

Kan jag få en lite bättre dag idag än de senaste? Mina dagar har på sistone förgyllts av problem med nätbutiker, ännu mer problem med bilar och mest problem med huvudvärk- mensvärk och annat värk-relaterat. Munterheten själv har jag alltså varit.

Nu vill jag ha gott humör, mycket motivation, lite jobb och helst också ca 10 cm snö och 5 minusgrader. Till det en nypa "nu-går-det-som-på-strömsö-i-största-allmänhet".




Har suttit och petat med en beställning från VS. Eller ja, beställning och beställning. Tiggt fint via en vän kanske det heter. Tusan vad fina trosor det finns. Sen kan man ju ifrågasätta nyttan med dem, då få personer utom jag själv ser dem. Men o andra sidan känner man sig allmänt lite snyggare med fina underkläder än med något som närmast liknar farmors gamla gardiner som sedan återanvänts som segel, för att till sist hamna i min troslåda.

Lite skryta måste jag också, äntligen blev sparesan bokad. Om 3 veckor får jag igen spendera en helg i åbo, den här gången ska jag dessutom tigga mig till ett shoppingbesök i Åbo före, och god mat på en ganska nyöppnad restaurang där. Jag var i Åbo ett enda veckoslut för några veckor sedan, och bara av det blev jag helt Åbofierad. Supertrevlig stad och jag gillar att alla butiker inte är inklämda i 5-vånings köpcenter som mest gör mig sjösjuk.

På tal om sjösjuk, jag borde ta mig till Ikea med sambon. Jag bävar och antar samma ansiktsfärg som sjörövar-Fabbe. Ikea är jobbigt i sig, men med tillräckligt ikea-hatande sällskap kan det bara bli värre. För att inte ens tala om Ikeas köttbullar, få saker kan vara så motbjudande. Förlåt världen för den åsikten.

Konstiga ljusfenomen ger konstiga glädjekänslor

Jahapp, här hade det igen gått en evighet sen sist.. Bra att jag klagar på vänner som är dåliga på att uppdatera sina bloggar och här sitter jag själv och sover.

Hade en släng av angst idag. Undrar om mitt nya jag, (jo, alla säger att jag ändrats så mycket också till sättet) är bra eller irriterande. Antar att det sitter i betraktarens ögon. Beklagade mig om detta för en vän som efter några snälla kommentarer fått mitt humör upp på banan igen.

Annars då? Över en natt, förra helgen fördubblades antalet rynkor i mitt ansikte och brösten föll en decimeter närmare marken. Nå, kanske inte, men ett år äldre blev jag i alla fall. Det där med tyngdkraften försöker jag nu motarbeta genom att göra Jillian Michaels 30 day shred. Jäveln vad jobbigt!

Solen skiner idag, och här sitter jag. Det är så orättvist. Jag bara sprudlar av energi och skulle kunna tänka mig att springa ett halvmaraton ute i kylan eller typ dammsuga. Helt klart inte hälsosamt med Sol och D-vitamin. Usch för det..

Skämt o sido, jag är glad idag!

Återkommer (kanske) inom kort med ett vettigt (??) inlägg.

Nathalia och träningsvärken från helfvetet

Har sådan träningsvärk så jag rekommenderar alla som vill delta i min begravning att börja boka in datumen till typ nästa vecka. Av vad? Nå, av en träna-hemma-DVD som kom med i ToppHälsa för kanske ett år sen. Så där har jag nu då skuttat omkring hemma med gardinerna väl fördragna till grannarnas försmädelse. Grannen under trodde dock säkert att min lägenhet invaderats av smäckra små älvor som lätt trippandes på tå närmast svävade omkring runt golven. Eller kanske inte.

Idag önskar jag mig en rullstol alternativt en rollator, en personlig massör och att världen vore trappfri.


EDIT: och sen sku jag ännu hemskt gärna vilja ha en såndär pinne med en tång i ändan som folk plockar upp rosk med. Tappar jag något på golvet nu så är det kört!

Uppfriskande helg

Känner mig som en ny människa efter veckoslutet. Jag har inte gjort mycket som skulle kunna klassas som vettigt. Bara slöat och slappat och låtit mig tas om hand av mamma och pappa. Har badat bastu, intagit ost och kex (sisådär ett och ett halvt pkt..) intagit vin och marknadsgodheter...
Lämpligt såhär efter ett inlägg om träning och hälsa.. men jag är bara människa. Ibland behöver man några dagar med 100% slapphet. Nu är jag fit for fight igen för en vecka, inte ens jobbet känns så motigt idag.

Hittade förresten ett Core-träningsprogram på nätet som är riktigt dödande. Har försökt (!) ta mig igenom det två gånger under veckoslutet. Please do not even try to make me laugh. Det gör ont. Mycket!

Funderingar på träning och hälsa

För snart en vecka sedan kunde ja ta ut näsan ur postluckan och börja bekanta mig med min nya vän Garmin Forerunner 210. Förstås var jag ju sjuk och sedan var hela veckoslutet fullproppad med program så först på söndag kunde jag gå ut på långpromenad och testa den. Vilken motivation alltså! Jag bara älskar att efter en träning direkt få ett kvitto på hur bra man jobbat genom att se på statistik och exakt veta antalet brända kalorier. Av bara farten blev det ett gympass också på måndagskväll men nu har jag bara suttit fast på jobbet. Jag känner mig som en studerande igen idag, som sitter och gör skolarbeten, då jag jobbar hemifrån några timmar idag. Detta för att kunna ta ut lite marknadsledighet på fredag hade jag tänkt.

Hösten kom ju och med den höstmarknaden. Förstår inte hur jag fortfarande kan tycka att det är så roligt. 

Ännu om det här med gym. Jag har börjat fundera på att byta gym. Då jag började var tanken att jag skulle gå till ett litet gym mer för "vanliga människor". Där finns smala, runda, unga och gamla i en salig blandning, men jag skulle bara hänga där tills jag började "passa in bättre" på något av de lite mer fancy gymmen. Ändå började jag trivas otroligt bra där jag är, men samtidigt uppfyller utrustningen där inte riktigt mina önskemål länge. Vad göra..? Det går ju inte att önska mera utrustning till det här lilla gymmet eftersom det redan är alldeles för trångt. Kanske borde jag till att börja med skaffa ett 10 gångers kort till något av de andra gymmen för att ibland kunna träna andra muskelgrupper med den utrustning som inte finns där jag går nu. Det tål att fundera på! Vill ju absolut inte att träningen ska bli lidande av mitt dåliga självförtroende och folkskygghet.

Jag har varit på fysioterapi idag och med fysioterapeuten diskuterade vi hälsa och viktnedgång. Hon berättade om kunder som gjort LCHF och blivit riktigt sjuka och sedan gått upp mycket och fort direkt då de inte längre klarade av att leva kolhydratfritt. Vidare kom vi fram till att träning är det absolut viktigaste för bestående viktminskning, i kombination med bra mat. Bra mat då så att man kan äta vad som helst och lite av allt så länge man inte går över sitt dagliga kaloriantal. Vi var helt på samma bana och då någon frågar mig hur jag lyckats tappa nästan 20 kg är det här också mitt tips. Alla dieter gör mig sjösjuk, och då har jag inte ens börjat tänka på pulverdieter..

Jag kan fortfarande inte tro att jag av alla människor kanske faktiskt kommer nå min målvikt en vacker dag. Jag blir fortfarande ett hangökex och storligen förvånad då människor märker skillnaden och kommenterar det. Det har ju tagit så många försök tidigare, men alltid stannat efter några kg och sedan gått upp allt tillbaka med "lite" ränta. En delorsak är nog att jag dels tagit tag i mina problem men också att jag tagit mig tid för att läsa på om hur kroppen fungerar och vad som krävs för att tappa kilon och fått ett genuint intresse för hälsan. Om jag någon gång tröttnar på min karriär som bokförare kanske det här vore ett område för mig. 

Näsan i postluckan

De närmaste dagarna kommer ni hitta mig med näsan i postluckan. Inte skägget i brevlådan.
Jag väntar nämligen på paket. Egentligen skulle det vara födelsedagspresent men jag övertalade mina föräldrar att tjuvstarta lite. Vill nämligen kunna använda den här och komma igång ordentligt nu så länge det fortfarande finns ett uns värme i luften. Så i slutet av veckan borde min familj utökas med en sån här:

Motgångar stärker

För några dagar sedan var jag beredd att ge upp en av de viktigaste sakerna i mitt liv. Nu känns det dock mycket bättre igen. Jag är så glad att jag inte lät någon annan förstöra för mig och nu är jag säker på att detta bara kommer stärka.

Jag är trygg i mig själv och i mitt liv nuförtiden. Tror inte jag någonsin kunnat säga det förut. Är det lycka?
Jag har också fått lära mig att vara stolt över det jag gör och åstadkommer. Jag är BRA på mycket av det jag gör, och jag har rätt att vara stolt. Ibland, men bara ibland, har jag till och med rätt att vara självisk och bara tänka på mig själv. Den insikten ska bli början på ett nytt, skönare och mera avslappnat liv.