När allting faller

Den här bloggen började som någon form av tränings- och motivationsblogg. Som så många andra så slutade jag skriva då det blev jobbigt. Här följer en (bort?)förklaring.. 

Som jag vid flera tillfällen nämnt så var förra året inget bra år för mig. När 2014 tog slut var jag on top of the world. Jag hade nästan nått min målvikt, jag var mer vältränad än någonsin tidigare och var glad som en lärka. Sedan tog tiden med min härliga PT slut. Jag hade kunnat fortsätta som tidigare, men man kan väl säga att livet kom emellan. Jag blev sjuk. Det som började i lycka slutade i utomkvedshavandeskap och jag blev mer eller mindre sängliggande i över en månad. Jag kom "lätt" undan trots allt, men det var en psykisk påfrestning. Alla som någongång har hängett sig åt tröstätande vet resultatet av att ligga ner en månad och vara ledsen. Efter det var det minst sagt svårt att ta sig "upp på hästen igen" men sakta kom jag in i gamla vanor men aldrig upp i den tidigare träningsmängden. 

När väl sommaren kom började jag må bättre, men då tog det inte länge innan följande bakslag. Jag blev gravid igen. På grund av det som hänt slutade jag genast träna, livrädd för att skada mig ifall det igen satt på fel ställe. Ett litet tag senare fick jag missfall igen och var tillbaka på botten. 

Egentligen kan jag inte säga att jag ens kommer ihåg så hemskt mycket av 2015. Gjorde jag många roliga saker? Jag vet inte om jag egentligen tyckte något var riktigt roligt längre, gick nog till en viss del i dvala. Bara att hålla uppe fasaden någorlunda var påfrestande. 

När hösten kom bestämde vi oss för att börja på ett nytt kapitel, det var det ni fick läsa om igår.  I samband med flytten sade jag upp mig från mitt älskade gym i ekenäs. Vägen dit blev för lång för att det skulle vara praktiskt. 

Jösses vad ett gym kan göra för motivationen. Jag böt alltså till ett annat gym på annan ort. och vantrivdes som attan. Nu har jag sagt upp mig också från det, och kommer satsa på hemmaträning och feelgood en tid framöver. Jag vill hitta rörelseglädjen igen. Glädjen i största allmänhet. Men det får bli nästa kapitel..